En bön rikare



Har skrattat så magen gjort ont. Skrattat för att det just för stunden var förbjudet. Skrattat åt att jag är bra på att sätta mig själv i märkliga situationer. Teatern var bra, tycker det är viktigt att uppmärksamma sådan som är aktuellt och viktigt, framförallt då det gärna tysstas ner. Bönen efterråt var något intern och det var länge sedan jag kände mig så felplaserad... Men det var en upplevelse. Tur att jag hade fru Björklin med mig. Otur för henne att hon hade med sig mig, utan mig hade hon lungt kunnat lämnat rummet efter teatern. Men jag höll henne kvar. Moahhahahahahah.

Ännu en bön rikare.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0