vem är inte annorlunda och vem avgör konsten?

Frågan är stor och jag är liten. Vad är konst. Jag och far har spenderat den senaste timman ihop. Diskuterat och tänkt. kännt efter och bytt tankar. Sådana stunder är värdefulla, då man får chans att dela med sig av sina funderingar. Vad är konst. Frågan är stor och jag är liten. Men jag är svaret på spåren...

Tidigt ikväll var vi ett mysigt gäng som överraskade fröken. På ett sådant där lite speciellt och annorlunda vis. Vi är ju sånna, annorlunda... Vet inte om det var på grund av oss eller de svängiga dansmovesen som en tjej tillslut gick och satte sig. Jag blev rädd. Är det så läskigt... stackars männskligheten, vart är den påväg.

Jag är den inte på spåren...



Huvudstaden och jag

Gårdagen blev toppen! Även om huvudstaden inte alls kunde erbjuda mig det jag förväntat. Efersom min handlingslista blev allt kortare efter alla strykningar pga slutsålt eller små stolekar började sorgen gro i mitt hjärta. Som jag väntat på att få köpa mina älskade vagabondisar... -Du får åka till Berlin, där finns de ett par i storlek 38, sade hon. För en stund tänkte jag att det var min enda utväg. Sedan kom verkligheten ikapp mig. Jag tröstade mig med en kabelstickad tröja och en med armbågslappar. Örhängen fungerade de med. Sedan var stadsteaterns Djungelbok inte mycket att klaga på den heller! Att man inte är där oftare... Alltså, en väldigt fin dag
 i huvudstaden.


Pris sökes!

Sov över imorse. Kanon! Kanonkalkon. En enda morgon. En morgon då det är förbjudet att sova lite mer än vanligt. Förbjudet att inte höra mobilens gälla ringsignal. Den morgonen, den prickar jag in. Synd att nobelpriset redan delats ut för i år.

 Imorgon är ännu en dag förbjuden att sova över. Har ställt två väckarklockor inklusive en livslevande. Imorgon ska nämligen klassen till huvudstaden och se vad den har att erbjuda.

 Jag vet precis vad den erbjuder. Ett stycke Djungelbok, ett par gubbskor, en plommonhatt, ett par sammetsleggings och en dag fylld med underbaringar .

 

Bussen går 06.50 Tack, hej.

Jag tänker utan censur

Ikväll insåg jag. Jag insåg det jag gått och grubblat på de senaste året. Jag vet varför jag aldrig längtade de där åren, varför jag aldrig tyckte något var riktigt kul. Jag vet varför allt kändes halvdant. Jag var glad men inte mer. Inga tankar var fulländade. Jag vet varför. Ikväll kom jag på varför. Jag har insett vikten av att lyssna på sig själv. Vikten av att våga, våga ta steg man fruktar. Det går inte att lura sig själv, det är människan för smart för. Jag kan lura dig, det kan jag. Men mig själv lurar jag aldrig. Man bara tror det. Jag har letat anledningar och konstaterat. Jag hade fel. Nu vet jag. Jag har insett vikten av att lyssna på mig själv utan censur.



Puss & godnatt


Världens alla svordomar åt matematiken

Vill slå något till marken, något skört som går sönder. Jag förstår verkligen ingenting och det gör mig frustrerad och arg. Matten vill inte samarbeta med mig, inte ikväll, inte igår, aldrig. Att svära är brist på språk, jag vet. Men för stunden skiter jag i det. Faaan.


Ta(ö)ntiga jag

Vet att jag borde plugga men sängen lockar desto mer. Intalar mig själv att jag kan plugga bättre imorgon om jag är pigg då. Idag har jag simmat 40 längder bröstsim och blivit kallad för löjlig tant av två helt främmande barn. Med andra ord, livet leker.




trött som i sömning som i utmattad

Jag är klar!

Klar, som i Färdigt som i Avslutat som i Fullbordat. Religonen är färdig och jag kan med lättnad Sova som i Vila som i Leva.

Jag är trött och det märks...

Godnatt! 

Kult

Humor är att skriva dill istället för vill... Skrattar fortfarande...
Dill.
Vilket otroligt gulligt och komiskt ord.


Outhärdlig värkväxt

På riktigt. Jag har aldrig haft sådan här träningsverk förut. Det är outhärdligt. Till råge på allt så går jag som den halte fyllmannen på stan. Fruktar att vakna med extremt sendrag i vaderna inatt. Bara för att jävlas med mig kommer de göra det. Vaderna.


vart tog det lilla lugnet vägen..


ingen som vet, ingen som vet... Finner ingen sinnesro idag. Tror på morgondagen istället. Blundar för att dagen börjar med teaterhistoria och ser resten som något att se fram emot. Balett står på schemat. Kult!

sick

Men då så gottfolk och kära jag själv. Imorgon bär det av. Sista halvåret på gymnasiet ska få sin start. Sjukt.

Tack för mig och
godnatt...

tänker du överhuvudtaget

Skynda skynda skynda, fasen, kom igen nuråh!

Skolan börjar på tisdag och du har inte rört vid den enorma högen en endaste gång. Vad håller du på med? Varför sitter du bara där och fixar med dina värdelösa bilder? Vad hjälper dom dig när höstterminens betyg sätts?! Varför har du inte skickat mönstret till sömmerskan som du lovat? Hur kan du på allvar tro att du hinner göra klart alla rester till veckan. Körkortet då? Tänkte du gå hela livet utan körkort? Hur går det på mattelektionen på torsdag då du glömt allt du hittills lärt dig? Gemuprovet du inte hade en aning om att du ska ha, hur tror du att det kommer gå då? Vah? Hur fungerar du egentligen? Hallå!?




vet var jag trivs

Jag vet precis. Vet hur det ska vara för att jag ska känna att det här, det är jag. Ikväll var en sådan kväll. Njöt av att få vara jag i en familj tillsammans med familjens vänner. En kväll då jag kände att jag var lycklig över att vara där jag var. Vi har pratat om liv och död och allt där emellan. Pratat framtid och mints, mints tillbaka.

Det har hittats en inspelning. En inspelning på en låt med röst. Hon spelade den för mig här om dagen men jag orkade inte. Det gjorde ont. Ont att åter igen få känna det obegripliga. För det är väl så, något så oklart som döden är för svårt för människan att förstå. för svårt för mig att förstå.

Ikväll har varit en fin kväll där saknaden låg och grodde, på ett lugnt och vackert vis. Jag tänker somna med låten med röst på repit, och med det fylla igen kvällens tomrum. Ikväll får det göra ont. Det är fint att få minnas.

Puss


Det ena medför det andre

Jag är tokig och lycklig. Jag har börjat följa min spontanitet och det får mig att må bra. Norrköping var underbart. Har funnit en vän som jag trivs sjukligt bra med. Skratt var det inget brist på, inte heller de sena nätterna.
Säger som vi sa när vi skiljdes åt, synd att vi inte upptäckt varandra tidigare... 
Fick även se resten av mina Köpingsbor, villket fortfarande värmer mig. Lyx är vad det är... och nu återstår längtan till nästa gång.

Men nog av vänner får man aldrig. Nu väntas en fin tjej som straxs kommer för att mysa och prata stunt.

Jag är tokig och lycklig




Jullov, och dämä basta

Så jag gjorde det. Jobbade de där nio dagarna i sträck. Och nu har även lilla jag jullov. Mitt sista Jullov. Imorgon bär det av till Norrköping för att hälsa på det fina folket. Det blir kul. Jag har till och med längtat, jag gör sällan det nu för tiden. Blir borta till på onsdag. Ska försöka plugga manus på tåget. Det vi skulle plugga på två timmar om dagen. Eller hur var det?... Nåja, får se hur det blir med den saken. Jag gillar att åka tåg, jag tänker som bäst då. Får helt enkelt se om det blir någon tid över till Kritcirkelmanuset eller matteboken för den delen.


Nyår och dan banan därpå

Nyår blev lyckat. Mer än lyckat. Många och glada människor samlade i ett litet hus mitt ute i ingenting. Jag sa som resten av sveriges befolkning. Jag ska börja träna. På riktigt. På gym. Jag vaknade efter 4 timmars sömn i en hög av snarkande människor. Jag log när jag smög därifrån för att åka till jobbet. Jo precis, JOBBET! Jag klappar mig själv på axeln, det gjorde jag bra.

En kväll med en vän jag värdesätter högt. Tänkte laga mat men det blev färdilagat från FELIX istället. Förståerligt så här dagen efter. Dessutom han vi prata mer. Vi fick springa till mitt tåg. Jag får alltid springa till tåget. Varför är det så. Det är något man föds med och som man inte rår för. men varför, varför blev just jag en springare...



RSS 2.0