BrittaH

Men snälla, var tar tiden vägen? Samlas den på hög någonstans och finns den högen att hitta? Om så är fallet, led mig dit.

Imorgon är det tisdag, jag har cellolektion. Stackars Gun och stackars cellon... Tiden finns inte för det ändamålet just nu. Tråkigt, för nu behöver jag den som mest. Den är jag och jag är den. Ibland önskar jag att jag ville det lite mer. Vill man så finns det tid. Jag vill, men inte tillräckligt.

På förr.
Har hittat gamla bilder, bilder från tiden för länge sedan. Bilder som får mig att förstå att jag har och har alltid haft otroligt fina vänner. Det strålar om dem, bilderna och vännerna. 
Bilder från underbaraste finaste Emådalen, från de första åren på högstadiet, från alla spontana konstigheter med fröken Schön, från filmkvällar och tonårsmys,f rån alla resor till Göteborg, från alla somrars spelmansstämmor, från picnicar och utflykter, från första åren på gymnasiet med fina, fina klassen... och så mycket mer... 

Bilder är bland de bästa jag vet. De påminner och förgyller mina minnen.

Imorse lyste solen redan vid sju. Med Chicago i mina cosslurar gick jag till skolan likt en musikvideo. Det var fint. Chicago är fint, det hade jag glömt.   

Ikväll har jag läst mig blind på Palestina och hennes tillhörande konflikter. Jag är trött och blandar ihop det första världskriget med de andre och vet snart inte vilken rörelse som är vad. Gjorde judarna något annat än att immigrera till Palestina??? Och när är det slut på eländet.

Imorgon ska jag förklara för klassen det jag knappt kan förklara för mig själv. 3 minuter har jag på mig, tre minuter för att berätta om något som pågått i två tusen år. Det blir som Titanic på 10 sekunder.

Min dator bländar mig och jag har läst mig blind.

 

Noll disciplin. Vad gör jag för fel? Vad ska jag ändra på för att jag ska hitta tillbaka till motivationen. Hör det till min personlighet och går det i så fall att ändra på? På samma vis som jag alltid springer till tåget, alltid. Är det bara att acceptera att jag är sådan, eller finns det möjlighet att ändra på det. Jag har försökt och tror jag funnit ett svar. Jag har överskottsenergi och koncentrationssvårigheter när jag pluggar nu, har jag blivit sådan? och i så fall, går det att ändra på? Funderar och letar svar. Vad ska man ändra på och vad ska man göra det bästa av.

Jag är väl ändå jag. Tåget har jag gett upp men plugget håller jag kvar ett tag till. Försöker igen. Imorgon.

Borde sova, och det ska jag. Måste sätta lite fart på pluggandet igen nu. Måste som i måste då det närstan är dödstraff på att fortsätta på samma vis som de senaste veckorna. Skärpning. Tänker ta sportlov om två veckor, ett sportlov utan ångest och läxor. Ett sportlov fyllt med fjäll och fint umgänge. Men då får jag allt ligga i. I kväll tolkar jag det som jag vill och går och lägger mig.



Gonatt.

Det är fredag och jag är lycklig. Lycklig över en kommande fin helg. Ikväll har jag arrat Teds låt, helt nära dig. Det var svårt. Är, ska jag säga, för den är inte klar än. Men det är mysigt att umås så tätt ihop med fina låtar.

Britta Persson har också bra låtar. Inte i klass med herr Gärdestad, men änå väldigt bra.



  .

Finaste eftermiddagen. Jag och goaste Sara köpte Ben and Jerrys och såg det bästa som Sverige har att erbjuda i filmväg. Smala Sussi, Guds gåva till mänskligheten. Finner inga ord. Den är bra helt enkelt. Jäkligt bra. Tror jag dömer människor efter om de gillar den eller inte, det är mindre bra.

Jag och godingen sa det att vi sällan ser film och kan på så vis sällan delta i filmdiskussioner som så ofta dyker upp. Vi är dåliga på klassiker men bra på dem ingen sett. Dem ingen pratar om men som förtjänar det mest vackra. 

En av filmerna som är värd det vackra är Eternal Sunshine of the Spotless Mind. Den är fin, och bra. Det är allt för länge sedan jag såg den. Och det är allt för få som sett den. Se den!

Degens tipps Dagens tipps, challalallalala, dagens tipps!

fick paket på posten. Kan inte bestämma mig. Ska gå till farbror optiker och be om råd.

Finns det något som gör mig otroligt ont så är det mobbing. Det mest fula och oförsåerliga jag vet. Varje år tar 50 barn sitt liv. 50 barn... Ett barn i veckan tar sitt liv för att de inte orkar. För att ingen ser. För att ingen gör någonting. 50 barn. I Svealand.

Har tittat på Kvällsöppets debatt om mobbing. Somliga vill jag bara ta tag i, ruska om, slå och skrika döva. Det pratades om och med lärare och elever.

Tycker att jag klarade dagen rätt bra med tanke på omständigheterna. 3 timmars sömn är inte att leka med, inte en grinig britta heller för den delen. En promenix med finaste pojken i stan och lite mattestuga hos peterpan satte lite guldkant på den annars allt för gråa dagen. Värmedynan ska allt få lite cred den med. vad vore jag utan den en dag som denna. ingenting. Utan den...

Tjollahopp!

Då orden inte är det viktiga, då kärlek och omtanke väger tyngst.

Ofattbara händelser sker och vi som står bredvid tänker till. Med detta inlägg vill jag få sagt att jag är så otroligt rädd om er. Rädd som i rädd. Så fruktansvärt rädd för att gå miste om något av de finaste jag har. Vänner.
Livet är både orättvist, ologiskt och oförutsägbart .

Men glöm aldrig den anda hälften av livet. Det goda, lustfyllda och älskvärda.

Var rädda om varandra.