BrittaH

Dagen var dryg. Eller så var det jag som gjorde den dryg, alltså att jag var dryg.
Alltså dagen var inte dryg som dag utan jag var dryg och gjorde att jag uppfattade det som om det var dagen som var dryg.
A, du fattar. Drygt.
Men det blev bättre framåt slutet, som på film fast ändå inte.

Hur som haver, jag tänker sova. det var en klok själ som ropade efter mig, lägg dig i tid, sade den, själen alltså. Och nu gör jag det. Men först ska jag lyssna och bli lugn. Håller på med ett experiment på mig själv, kanske berättar mer om det en annan gång. Kanske. Maybe. Vielleicht.