Inte långt kvar på någonting

Åter en dag tillsammans med kritcirkeln. Det går framåt nu. Två veckor kvar till dagen vi väntat på i tre år.

Vad det kändes i magen när jag skrev det där.. 
Det fick mig att förstår innebörden av skräckblandad förtjusning.
Det blir kul. Kul och fint, med fina klassen.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0