Huvudet och jag

Mycket i huvudet just nu.
Mycket som är fint. Mycket som hon önskar.
Mycket som oroar och stressar.
Stressar och pressar.
Men det hör väl till.
Hör till det där hon nästan glömt av.
Ibland känner hon inte igen sig själv, blir rädd.
Struntar i att tänka, på ett likgiltigt vis.
I sammanhang då hon önskar att hon var allt annat än det.
Vill känna, känna det mycket.
Funderar på om det kanske har med sömnen att göra.
Sover oroligt och om dagen är hon stressad i själen.
Borde sova, sova så att hon om dagarna kan känna.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0